...skulle jag kunna skriva hur mycket som helst om. Men i stället väljer jag att lägga mina tankar och ord på vår vän Ibrahim som i och för sig inte befinner sig i Kairo men har sin familj i Alexandira och mer än en vän i Kairo.

Själv har han valt att stanna i Sharm El Sheik och arbeta vidare. Vi ringer honom ofta och hör hur allt är, om han behöver hjälp med pengar eller andra saker som för oss är småpotatis.

Ibrahim har blivit en kär vän som vi älskar innerligt och som vi försöker åka till en gång om året. Då njuter vi av hur vackert, fantastiskt och givmilt Egypten är. Vi snorklar, dricker gott, äter gott, åker motorcykel i Sinaiöknen, sitter på barer högt upp på terasstaken i Sharm och njuter av myllret av människor, musik, vattenpiporna och alla intryck som slår oss med häpad och värme.

När alla pusselbitar har fallit på plats för Ibrahim och tiden finns har vi lovat honom att han ska få komma och se vårt vackra Sverige, något han längtar efter.

Egypten har blivit ett smultronställe på jorden för oss. Stefan som av olika anledningar inte har sett så mycket av vår fantastiska jord är helt frälst. Jag har hunnit resa genom många länder och en del har jag varit i mer än två gånger. Mitt andra hem var i många år Italien och Toscana. Dit reste jag och barnens pappa många gånger om året till vårt lilla hus på olivodlingen med utsikt över ön Elba och milsvis med olivträd, solrosor och vackert hav. Och säkert är det så att det kommer att införskaffas ett litet hus där i framtiden.

Men oavsett vilket, oavsett hur mycket jag älskar Italien, Grekland, Schweitz, Österrike, Malta, Filippinerna och allt vad det är så har Egypten kommit att betyda så otroligt mycket. Där firade jag min 30 års dag, Stefan och jag förlovade oss, Stora sonen fick äntligen åka på en utlandsresa något han inte var första val till att göra i sitt tidigare liv, vi mötte Ibrahim, vi fick uppleva den magiska staden Kairo och en del av vad den har att erbjuda.

Det är med sorg vi ser hur Kairo idag står i brand, hur invånarna har det och framförallt, det som är närmst, hur ont det gör i Ibrahim som är en del av just det som vi bara kan följa i media.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

....och våren är här. Maken blir morfar i oktober och månaden innan det "farfar" för andra gången. Barnen som fortfarande är barn börjar bli stora. Sessan är en duktig elev i skolan och en minst lika bra fotbollsspelare. I hennes värld rör sig enba...

Om två veckor utökas vår lilla familj. Vi har insett att tiden är rätt nu och därför är vi från och med nästa vecka familjehem åt en kille på 15 år. Spännande och mysigt är två ord som väl beskriver det vi känner. Just nu inreds hans rum och i veckan...

Om exakt två månader, den 17 januari är det dags för examen. Avslutningen kommer att hållas i konserthuset i Malmö och det är efterlängtat må jag säga. Tre och ett halvt års studiet på lärarhögskolan är då över och jag kan titulera mig lärare.Efter a...

Jäklar vad tiden går. Om mindre än tre månader är jag färdig lärare. Just nu är jag mitt uppe i slutspurten av C-uppsatsen tillsammans med fina vännen E. Samtidigt läser jag lite extra på kvällarna, dels för att det är spännande men även för att h...

Världens finaste Nelly är och hälsar på ett par dagar. Mamma och pappa är hos oss och färdigställer det som blir sessans rum. Hon kommer för övrigt hem på torsdag efter tre veckor i Europa, varav en vecka i Italien tillsammans med sin bror och pappa...