Igår när Stefan var klar på jobb tog vi en tur till min älskade och nu, lilla mormor i Malmö.

Så liten, så tunn, så ledsen, så trött på att behöva leva vidare. Hon saknar sin lägenhet som hon köpte för 47 år sedan. Hon äter dåligt, vill inte dricka mer men skiner upp i alla fall en liten smula när vi kommer på besök hos henne. Trots att det får mitt hjärta att gå i tusen bitar vill jag ju att hon ska få slippa detta nu. Hon har levt 96 långa och händelserika år. Nu borde hon få avgöra om det är slut eller ej. Och kikar vi lite närmare på hela situationen så är det ju just det hon gör nu. Sakta lägger hon ner och lämnar för varje stund en liten bit av sin själ på vår jord. När det väl är dags, då blir hon en starkt lysande stjärna på vår vackra himmel.

När vi hade pratat lite med henne, skojat, kramats med henne, trugat i henne lite mat och sen lagt henne ner för natten så satte vi oss i bilen och åkte hem till två vackra själar. Två vänner som är lika viktiga som luften vi andas in. Kära L och hans fina fru J. Det blev en skön kväll med vin, prat, skratt, flams (som alltid när fru J, direktörskan och jag hamnar vid samma bord), prat om jogging och dess läkand kraft på kroppen men framförallt själen.

När det var dags att bege sig hemåt hände det. Där och då ville jag att L skulle veta. Jag fick fram det, om än tårdrypande och med en darrig läpp. Plötsligt befann jag mig i hans varma famn och där fick jag höra hur bra jag är, att han älskar mig och att han alltid är där, om jag så bara vill fråga om vägen till något jag redan vet vägen till :0)

L, vår fina vän . Du är en sann vän. En vän jag och Stefan älskar. Jag är så glad att du, den glada, varma, vackra, kloka, tokiga och sanna vännen Stefan haft i så  många år idag är en av mina käraste vänner och inspirationskällor i livet. Dessutom finns det ingen som har så vackra och förvirrade lockar till hår som du ;0)

Tack, tack, tack för igår. Tack för den korta stunden i regnet där så mycket blev sagt och samtidigt inte behövdes sägas.

Nu, söndagsmys i lilla huset på landet!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

....och våren är här. Maken blir morfar i oktober och månaden innan det "farfar" för andra gången. Barnen som fortfarande är barn börjar bli stora. Sessan är en duktig elev i skolan och en minst lika bra fotbollsspelare. I hennes värld rör sig enba...

Om två veckor utökas vår lilla familj. Vi har insett att tiden är rätt nu och därför är vi från och med nästa vecka familjehem åt en kille på 15 år. Spännande och mysigt är två ord som väl beskriver det vi känner. Just nu inreds hans rum och i veckan...

Om exakt två månader, den 17 januari är det dags för examen. Avslutningen kommer att hållas i konserthuset i Malmö och det är efterlängtat må jag säga. Tre och ett halvt års studiet på lärarhögskolan är då över och jag kan titulera mig lärare.Efter a...

Jäklar vad tiden går. Om mindre än tre månader är jag färdig lärare. Just nu är jag mitt uppe i slutspurten av C-uppsatsen tillsammans med fina vännen E. Samtidigt läser jag lite extra på kvällarna, dels för att det är spännande men även för att h...

Världens finaste Nelly är och hälsar på ett par dagar. Mamma och pappa är hos oss och färdigställer det som blir sessans rum. Hon kommer för övrigt hem på torsdag efter tre veckor i Europa, varav en vecka i Italien tillsammans med sin bror och pappa...