....möts någonstans mitt i livet och inser att allt som var innan var en väg och en längtan efter just varandra då står tiden stilla.

Just så var det när vi mötte varandra. Vi insåg att livet inte var det som varit utan det som låg framför oss.

Idag, tre år senare är vi fortfarande lika förälskade och passionerade. Vi lever helt enkelt ett enkelt, skönt och passionerat liv. Vi älskar och grälar med samma intensitet. Att ha funnit ro i livet där gräl inte är en något som tar massor av tid av en raltion är förlösande. Men när det väl händer är det med samma kärlek och passion och det slutar lik förbaskat med att vi är i varandras famn och ofta älskandes. Det var något ingen av oss visste fanns i våra tidigare liv. Idag är vi lyckliga och har hittat hem.

Och här hemma, här i det innersta rummet längtar vi nu tillsammans efter våren som verkar ta god tid på sig i år. Vi längtar efter de sköna morgonstunderna på altanen med vårt kaffe. De sköna dagarna i Knäbäckshusen med barnen, kvällarna i trädgården med grillat, gott vin, tystnad, skön musik, goda vänner, bara vi två, skrattande och lyckliga ungar, stunderna när vi älskar på gräsmattan med bara himlen som åskådare.

Allt det där lilla, det längtar vi efter lite extra just nu.

Det är just de små sakerna i livet som för oss är det stora. Sen är det lite större ren bonus. Som Pink Floyd konserten i Globen i maj, att Stefan närmar sig slutet av sin svetsutbildning och snart är internationell svetsare, att han dessutom har fått ett finfint extraknäck, att jag hittils bara har bra betyg på lärarutbildningen, att vi har mer än en spännande resa till värmen framför oss. Allt det där är i det hela ganska ointressant och oviktigt om vi inte har allt det där lilla i livet. Utan det lilla vore livet färglöst och trist.

Lägger in en liten länk, med låt som Stefan ofta sjunger eller spelar för mig då han tycker att den handlar om mig och vår kärlek.

Att videon dessutom är från en av våra favoritfilmer gör inte saken tråkigare. Och ja, det är ganska mysigt att njuta av Stefan när han sjunger den för mig...då får lilla frun gåshud och gråter en smula av lycka.

Kan fru Bodström vara annat än en lycklig fru Bodström? Tror inte det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

....och våren är här. Maken blir morfar i oktober och månaden innan det "farfar" för andra gången. Barnen som fortfarande är barn börjar bli stora. Sessan är en duktig elev i skolan och en minst lika bra fotbollsspelare. I hennes värld rör sig enba...

Om två veckor utökas vår lilla familj. Vi har insett att tiden är rätt nu och därför är vi från och med nästa vecka familjehem åt en kille på 15 år. Spännande och mysigt är två ord som väl beskriver det vi känner. Just nu inreds hans rum och i veckan...

Om exakt två månader, den 17 januari är det dags för examen. Avslutningen kommer att hållas i konserthuset i Malmö och det är efterlängtat må jag säga. Tre och ett halvt års studiet på lärarhögskolan är då över och jag kan titulera mig lärare.Efter a...

Jäklar vad tiden går. Om mindre än tre månader är jag färdig lärare. Just nu är jag mitt uppe i slutspurten av C-uppsatsen tillsammans med fina vännen E. Samtidigt läser jag lite extra på kvällarna, dels för att det är spännande men även för att h...

Världens finaste Nelly är och hälsar på ett par dagar. Mamma och pappa är hos oss och färdigställer det som blir sessans rum. Hon kommer för övrigt hem på torsdag efter tre veckor i Europa, varav en vecka i Italien tillsammans med sin bror och pappa...