Direktlänk till inlägg 23 februari 2011
...har sina sidor. Men mest vill jag påstå att det är positivt.
Givetvis råkar även jag ut för inskränkta, rädda homofober då och då. Men jag är tack och lov så trygg i min läggning att jag ser hur svårt de har det de stackarna.
Jag har aldrig haft något behov av att varken hymla med eller prata vitt och brett om det. Mina vänner har alltid vetat och har det kommit på tal har jag inte låtit bli att prata om det för att jag varit rädd för eventuella reaktioner. Jag har ju dessutom hunnit leva med en kvinna, om än ett kort ögonblick.
När jag lämnade mitt äktenskap med barnens pappa visste jag inte vad som skulle hända i livet. Min tanke var inte att binda mig, och om och när det skulle ske visste jag inte om det var en man eller kvinna som skulle fånga mitt hjärta.
Nu visade det sig att jag och Stefan gått intill varandra de senaste tio åren utan att veta att vi var just vi. Och plötsligt en kall dag beställde jag en latte av honom och vi var där och då löjligt förälskade och inget kunde skilja oss åt.
Jag var från början tydlig med min sexuella läggning och berättade att det är helt omöjligt att inte vilja ha en kvinna i sitt liv om än bara lite nu och då. Och det optimala vore ju om vi kunde dela den känslan och lyckan. Och tjohopp vad lycklig jag blev. Mannen i mitt liv blev lycklig och sken som en sol. Idag är det en viktig del i vårt liv. Vi hymlar inte med att vi har en kvinna som vi träffar lite nu och då. Livet är för kort för att inte njutas av fullt ut. Och jag är tacksam att jag mött en man som accepterar mig fullt ut och som dessutom njuter av två kvinnor. Kan jag ha det bättre?
Stefan!
Tack fina underbara Du!
Tack för att du från dag ett visade mig vad sann och passionerad kärlek är.
Utan dig är livet oerhört färglöst.
Älskar dig, alltid.
Din Fiddeli.
Om två veckor utökas vår lilla familj. Vi har insett att tiden är rätt nu och därför är vi från och med nästa vecka familjehem åt en kille på 15 år. Spännande och mysigt är två ord som väl beskriver det vi känner. Just nu inreds hans rum och i veckan...
Om exakt två månader, den 17 januari är det dags för examen. Avslutningen kommer att hållas i konserthuset i Malmö och det är efterlängtat må jag säga. Tre och ett halvt års studiet på lärarhögskolan är då över och jag kan titulera mig lärare.Efter a...
Jäklar vad tiden går. Om mindre än tre månader är jag färdig lärare. Just nu är jag mitt uppe i slutspurten av C-uppsatsen tillsammans med fina vännen E. Samtidigt läser jag lite extra på kvällarna, dels för att det är spännande men även för att h...