..för då är det något som inte stämmer, eller?

Jag visste i och för sig sedan tidigare att det finns en liten klick individer på vår jord som inte har kommit så långt på sin inre resa. Den lilla klicken som retar sig på när det går bra för andra, som letar fel och som anser att om det nu är så bra, varför gör man inte mer då? Ska man ha allt serverat på ett silverfat?!?

Jag lever ett liv tillsammans med mitt livs kärlek och har hittils inga tunga ok att bära. Vi bor i ett vackert hus som är löjligt billigt att bo i, under 1000 kr i "hyra" är det inte många som har idag. Jag läser till lärare, en dröm som går i uppfyllelse, Stefan är snart internationell svetsare, barnen är friska och mår bra, ekonomin är bra, vi unnar oss resor, fester, middagar ute och skämmer bort barnen en smula. Samtidigt skänker vi en del av det vi har till välgörenhet...några exempel är Aluma, Bris, Rädda Barnen och Barncancerfonden. Vi tränar två gånger i veckan, något vi unnar oss både ekonomiskt och tidsmässigt. Vi kör en relativt ny bil, planerar att lägga om taket och måla huset i år och ska anordna mer än en fest här hemma för det finns mycket att fira det här året.

Nu är det inte så att vi har allt detta och inte har fötterna på jorden. Tvärtom vill jag påstå. Vi unnar oss allt detta för att vi kan. Jag tillhör kategorin som inte köper något jag inte har råd med. Att ta ett sms lån eller liknande ligger på inget vis i min värld. Men pengar ger en viss frihet och den använder vi oss av när vi känner för det. Men vi är lika nära jorden som alla andra och har i stunder sorger att bära och tuffare dagar än andra. Men när livet ler mot en så här är det så mycket lättare att hantera allt det där än om man saknar resurser och inre frid.

Jag tackar min lyckliga stjärna varje dag att jag får leva det här livet. Jag tar det aldrig för givet och skulle jag bli av med mina ekonomiska tillgångar, få bo i ett annat hus, köra en gammal bil och inte ha råd att skämma bort ungarna, då skulle jag vara lika lycklig som idag, för jag lever med den underbraste mannen på jorden och har två underbara barn vid min sida.

Men här och nu tänker jag fortsätta leva utan att skämmas och inse att Jantelagen är något väldigt svenskt. Kanske därför jag trivdes så bra i mitt och mitt ex hus i Toscana, där bara är man. Kanske borde skaffa ett sommarhus där igen.....Allt har sin tid...och min tid är nu må jag säga!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

....och våren är här. Maken blir morfar i oktober och månaden innan det "farfar" för andra gången. Barnen som fortfarande är barn börjar bli stora. Sessan är en duktig elev i skolan och en minst lika bra fotbollsspelare. I hennes värld rör sig enba...

Om två veckor utökas vår lilla familj. Vi har insett att tiden är rätt nu och därför är vi från och med nästa vecka familjehem åt en kille på 15 år. Spännande och mysigt är två ord som väl beskriver det vi känner. Just nu inreds hans rum och i veckan...

Om exakt två månader, den 17 januari är det dags för examen. Avslutningen kommer att hållas i konserthuset i Malmö och det är efterlängtat må jag säga. Tre och ett halvt års studiet på lärarhögskolan är då över och jag kan titulera mig lärare.Efter a...

Jäklar vad tiden går. Om mindre än tre månader är jag färdig lärare. Just nu är jag mitt uppe i slutspurten av C-uppsatsen tillsammans med fina vännen E. Samtidigt läser jag lite extra på kvällarna, dels för att det är spännande men även för att h...

Världens finaste Nelly är och hälsar på ett par dagar. Mamma och pappa är hos oss och färdigställer det som blir sessans rum. Hon kommer för övrigt hem på torsdag efter tre veckor i Europa, varav en vecka i Italien tillsammans med sin bror och pappa...