Jag har i mitt relativt korta liv blivit kallad både det ena och det andra vid olika tillfällen. Ibland har det varit befogat och ibland inte. Ungdjävel vill jag minnas att min far kallade mig när jag hade stulit sprit ur "spritkassan" på hans krog. Galning kallade min farbror mig när jag 18 år ung försökte hinna från Svalöv till Teckomatorp, för att hämta min kusin vid tåget, och tillbaka på en femtonminutersrast och följdaktligen körde av vägen och slog fem volter med min lilla BMW. För att inte tala om allt man blivit kallad av sin "livskamrat" under ett förhållande som varat nästan 17 år.

Just nu blir jag i alla fall kallad för "den långa älsklingen" men vem vet kanske även det är övergående. Det verkar i alla fall inte så just nu men den som lever får se.

Den här bloggen tillhör ju egentligen inte mig men har blivit ett forum för att komma åt mig känns det som.

De som ville läsa denna bloggen kunde förr komma hit via en länk från en annan blogg som tillhörde en människa som kallad mig för vän och till och med bror under en period. Eftersom denna före detta goda vän även är god vän med min före detta fru har således fler människor hittat hit som inte läser här för nöjets skull. Åtminstonne verkar det så!

Vad som är gemensamt för mång av dessa människor är att de gärna skriver inlägg som mestadels har med mig att göra. Dock är det hittills aldrig någon av dem som vågat stå för sina åsikter genom att underteckna med eget namn! Jag tycker det säger en del om trovärdigheten i det de påstår också.

Det kommer ofta kommentarer till Ann-Sofie som i bästa fall i alla fall har ett uns av samband med aktuell blogg skriven av henne men oftast har kommentarerna iriktning på beslut som JAG, STEFAN, tagit. Man ägnar sig åt att klandra Ann-Sofie för den allt sämre relationen jag har med min dotter. Man klandrar även Ann-Sofie för att hon nästlat sig in i mitt liv under tiden som jag och min före detta fru skulle ha haft någon sorts paus!?

Detta är mycket märkligt eftersom det sistnämnda är ren fiktion. De som känner mig vet att jag tar inte paus i ett förhållande och de vet också att om saker och ting går så långt att jag beslutar mig för att lämna något bakom mig så gör jag det. Jag återvänder inte för att upprepa samma misstag ytterligare en gång. Jag har lång startsträcka för att nå dit men efter ett sådant beslut finns ingen återvändo. Inga pauser. Ingen fortsättning på det gamla.

Förutom detta är det så att jag hade levt separerad i över ett år när jag först lärde känna Ann-Sofie. Ytterligare några månader passerade dessutom innan vi inledde ett förhållande. Mitt tidigare äktenskap var alltså över låååååååååååååångt innan jag inledde något nytt. Alltså kan inte Ann-Sofie haft med några tidigare beslut gällande mitt tidigare liv att göra.

Signaturen "He he" skriver att han/hon vet väldigt mycket om mitt tidigare privatliv men jag måste påpeka att det är ytterst tveksamt. Under de sista 7-8 åren i vårt förhållande umgicks vi med ytterst få människor d.v.s extremt få människor förutom de lika få gångerna vi satt utanför vår port på sommaren och umgicks en smula med våra grannar. Således är det lika få människor som verkligen vet vad som pågick i vårat hem, innanför våra "stängda" dörrar.

Denna "he he" vet tydligen en del om min ekonomi också och en hel del om vem som tagit ansvar et cetera.

Det är mycket riktigt att min före detta fru tjänade mer än jag EFTER att hon avslutat sin högskoleutbildning. Men där slutar saker att stämma!

Under vår tid tillsammans var jag arbetslös i sammanlagt hela TRETTIO dagar. Det vill säga EN MÅNAD. Under arton månader eller ett och ett halvt år jobbade jag som personlig assistent och då hade jag inte heltidsjobb och tjänade således inte så många pengar. Eftersom jag slutligen var den som tjänade något mindre än den andra blev det ofta så att jag var den som fick ta ut V.A.B när det behövdes. Jag är den av mina barns föräldrar som varit på flest föräldrasamtal och skolkonserter och jag tror fanimej att jag är den som oftast nattat barnen dessutom till följd av den andres obekväma arbetstider som hon naturligtvis var tvungen att arbeta. Inget ont om det sistnämnda. Men att påstå att jag inte tagit ansvar under vår tid tillsammans är att vara en smula ute och cykla skulle man kunna påstå. Vad gäller intag av alkoholhaltiga drycker i min tidigare familj kan jag lugnt påstå, och lägg märke till att det INTE är Ann-Sofie som påstår något nu, att de som VERKLIGEN kännde både mig och mitt ex vet att det inte var jag som stod för intaget av sådana.

Mitt syfte med dagens blogg är att uppmärksamma alla på att det pågår ett psykologiskt krig här.

Människor som med eller utan min före dettas vetskap, jag vet inte vilket, har bestämt sig för att ge sig på Ann-Sofie mestadels, tror jag, för att hon är mer tacksam att djävlas med än jag är. De säger sig föra min dotters och min före dettas talan. Detta innebär ju, eftersom jag är så funtad att jag tar saker direkt med berörd part, att jag konfronterar min dotter och mitt ex med dessa inlägg omedelbart när de kommer. Det leder tyvärr sällan till något bra och främjar inte vår relation eller möjligheten till en relation. Människor som någonstans i början nog bara ville väl har övergått i att på ett sjukligt sätt ringa och vräka ur sig den ena saken värre än den andra och skriva på bloggen allt mer märkliga påståenden. ALLTID till Ann-Sofie!

Mig, som det faktiskt handlar om, vågar man inte tilltala utan sitter tyst i telefon och flåsar om det är jag som svarar istället för Ann-Sofie. Kanske i rädsla att jag ska känna igen rösten vad vet jag.

Vad gäller MINA beslut är det ju faktiskt MIG man bör ifråga sätta och vem är bättre att prata med då än just MIG?? Har jag fel?

Jag pratade med min dotter häromdagen angående vår förestående resa till Egypten. Den som så många vill låta påskina att jag har uteslutit henne ifrån. Hon hade ett flertal val som hon kunde gjort för att få följa med.

Min son gick med på det förslag jag hade för att han skulle få följa med. Han har arbetat på mitt lilla företag åtta timmar i veckan så många dagar att han har tjänat ihop till sin biljett OCH till lite fickpengar när vi är i Egypten. Jag erbjöd min dotter att arbeta TRE timmar i veckan så att hon kunde tjäna ihop motsvarande halva biljettpriset om hon ville följa med. Eftersom jag var och är skyldig henne pengar för att hon jobbat hos mig i somras ville hon inte gå med på det. Jag föreslog dessutom att det räckte med att hon kom ut och "hälsade på" en gång i månaden för att få följa med men det ville hon inte heller. Följdaktligen bokade JAG inte biljett åt henne. Hon har accepterat detta. Hon har inga problem med det beslutet! Därför blir det ju tusen gånger mer märkligt att en massa andra människor har så extremt svårt att acceptera detsamma. Nä du "he he"! Du är knappast en person som stått någon i min gamla familjekonstellation så nära att du faktiskt kan uttala dig om hur det faktiskt var eller inte var! Därför tycker jag du kan sluta kommentera helt eller i alla fall vara så rakryggad att du vädrar dina åsikter på sin rätta plats. Det vill säga med mig! Jag har telefonnr: 0704-800676 och epostadress: ni32ck@hotmail.com men tyvärr tvivlar jag på att du vågar göra så.

Detta kännetecknar alla de som har kommentarer om mitt tidigare förhållande eller om Ann-Sofie som person. INGEN av dem vågar stå för vem de är! De vill gärna låta påskina att de känner någon av oss men gör knappast det. Vad det gäller att hota med att avslöja något som har med Ann-Sofie´s förflutna att göra så förstår jag inte riktigt meningen med det. Hon har nog berättat de värsta bitarna i alla fall för mig och skulle det finnas något värre så är det ganska oviktigt. Hon har i alla fall inte medvetet ägnat sig åt att göra livet surt för någon som inte är inblandad i aktuella händelser.

Jag älskar mina barn och jag älskar min Ann-Sofie och det är inget som någon anonym idiot ändrar på. Skit ner er! :o)

I övrigt vill jag påstå att vi mår så himla bra allihop. Det är en händelsernas tid och många saker jag sagt ställs mot varandra... Kanske vill jag gifta mig och kanske vill jag inte gifta mig... Kanske har jag redan gift mig! ;-) Sug på den, haha. Oavsett vilket så är det faktiskt min ensak!

Trots att mitt alkoholintag alltid varit och är och förblir i det närmsta obefintligt tänker jag avsluta dagens blogg så som den gamle käre riksbögen Jacob gjorde i "Jacobs stege" på åttiotalet med champagneglaset i handen.

Skål Ta mig fan!

Stefan

 

Bloggläsare

3 februari 2009 21:44

Men hallååå...att Du orkar lägga en massa energi på att förklara dej! Om Du vet sanningen så räcker väl det. Det måste ta en massa energi, lägg ner bloggen då. Det verkar som att Ann-Sofi har behov av uppmärksamhet och att hon vill provocera. Jag känner inte alls Er jag kom in på Eran blogg av en slump.
Först så tyckte jag att Ni verkade så härliga och rara emot varandra. En kanon familj, men sen ju mer jag läser så har jag ändrat uppfattning, främst om Ann-Sofi. Man skriver inte om allt särskilt när ens barn läser och säkert deras kompisar.
Ni publicerar säkert inte denna kommentar. Jag har skrivit tidgare att jag tycker Ni är respektlösa emot Era barn och det valde Ni att inte ta in. Sanningen kanske är jobbig att ta tills sej.

 

Stefan

3 februari 2009 22:00

Men halååå!!
Som du märker passerar en hel del tid mellan mina tillskott i bloggandet här. Detta beror på att jag försöker låta bli att lägga energi på detta. Tyvärr finns det en rad personer som inte vill att jag ska hålla tyst och de ringer MÅNGA gånger om dagen och skriver betydligt fler kommentarer än du och med ett fruktansvärt språk. Vi har bytt telefonnummer flertalet gånger men eftersom min dotter alltid har våra nummer så har också min före detta våra nummer och tydligen därför så har alla andra det också. Mitt eget nummer har jag valt att publicera här för att vederbörande kanske skulle våga vara rakryggad nog att faktiskt prata med mig om det som rör mig. Men istället ringer de till Ann-Sofie och ger sig på henne och när deras argument inte håller så går de till personangrepp och är elaka gällande utseende etc. Att min dotter har länk till denna bloggen beror helt och hållet på att hennes mor och hennes väninnor har tillhandahållit den! Med andra ord har tydligen min dotters mamma ett behov av att vår dotter läser här, vad nu det kan göra för nytta! Vi, kära bloggläsare, är mycket härliga och rara mot varandra och mot våra barn och mot våra vänner men inte mot dem som terroriserar oss dygnet runt sju dagar i veckan!
Tycker det verkar som om du inte läser alla raderna i alla bloggarna utan fokuserar endast på det som du möjligen kan kritisera. Lyckligtvis finns det över 200 andra personer som klarar det och därför får vi ganska många trevliga kommentarer också. Vi väljer att inte publicera alla dem heller.

 

En vanlig Bloggagratis-läsare bland andra

4 februari 2009 14:46

Säger inte det en hel del när din dotter inte längre vill vara med dig?
Om du hade uttryckt dig annorlunda om hennes mamma så tror jag du hade vunnit mycket. Finns inte en tonåring som inte snokar rätt på vad den vill på nätet idag.
Du är dessutom skyldig henne pengar skriver du- fy faan. Tidigare bloggar har ju den rika sambon till dig skrivit att hon betalt dem ÅT dig.
Nä du, här får du inga sympatier.

 

Stefan

4 februari 2009 15:01

Jag vill börja med att säga att jag inte söker några sympatier ifrån en person som inte ens känner till hälften i den här historian. JA, det är olyckligt att jag är skyldig min dotter pengar. Nej min sambo har inte skrivit att hon HAR betalt de pengarna men hon har skrivit att hon KAN och TÄNKER göra det! För övrigt vill jag påtala att jag inte uttrycker mig särskilt illa om min före detta med tanke på vad min före detta gjort och faktiskt fortfarande gör! Jag skulle kunna skriva betydligt värre saker men väljer att hålla mig till det som är aktuellt. Det gamla har jag lämnat bakom mig även om det gamla hela tiden hoppar upp och biter mig i arslet och gör sig påminnt!
Sympatier är jag inte intresserad av! Jag är intresserad av att få slut på den helvetes terror som nu pågått i två hela år, dygnet runt. En terror som bevisligen sponsras av min före detta! Jag skulle kunna skriva en hel del angående min dotter också och om anledningarna till att hon inte befinner sig hos mig överhuvudtaget men det är en sak mellan henne och mig och inget du vet något om. Definitivt är det inget som står i den här bloggen som är orsak till att hon inte "hälsar på" hos sin pappa så nej det säger inte ett smack att hon inte är här!

 

En vanlig Bloggagratis-läsare bland andra

4 februari 2009 15:51

Jo det förtalas om din dotters mamma på ett manipulativt, beräknande och utifrån läsares perspektiv, mycket obehagligt vis. Ord som "bevisligen" är starkt uttryckt- och sjukligt.
Handlar om förtal för alla de som läser och vet vilka ni är sen tidigare,med tanke på att man ser bilder på vilka ni är.
Destruktivitet frodas och lyser genom din text tydligt och alla insuinationer som kastas hit och dit. Du verkar vara långt ifrån att släppa det gamla som du skriver om.
Jag har massor av sympatier- hos din dotter.

 

Stefan

4 februari 2009 16:11

Vet du "en vanlig bloggagratis-läsare" att jag släppte mitt gamla liv för två år sen men det finns människor som (som jag påpekade för en stund sen) dagligen ringer och skriver och håller liv i debatten som jag flertalet gånger försökt avsluta. Om folk tror att de kan trampa på mig och dessutom förvänta sig att jag ska hålla käft så misstar de sig å det grövsta. Jag gjorde det i 17 år och kommer inte att göra om samma misstag igen. Var du lägger dina sympatier angår inte mig! Som jag sa är inte jag intresserad av att få några ens om det erbjöds mig. Jag är intresserad av att de personer som ägnar sig åt att ringa oss och skriva till oss dygnet runt, dvs de personer som är upphov till mina inlägg här, slutar med sin terror. Jag skriver endast här när någon gjort eller sagt tillräckligt många saker för att det ska vara värt en reaktion ifrån min sida. Jag har polisanmält, bytt nummer etc. men det har inte hjälpt så det sista allternativet skulle ju möjligen vara att ägna sig åt samma verksamhet som de gör. Men riktigt så lågt tänker inte jag sänka mig. Inte heller tänker jag föra fler diskussioner med en människa som TROR sig kunna utläsa en HEL sanning utifrån fragment som nämns på en blogg. Tack för dina inlägg! är du intresserad av att veta mer så kan du gå tillbaka nån blogg och leta upp mitt nummer så kan jag ge dig en mer utfylld bakgrund om du vill men annars kan du lägga ner det hela nu. inget mer publiceras såvida du inte har fakta att tillägga!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

....och våren är här. Maken blir morfar i oktober och månaden innan det "farfar" för andra gången. Barnen som fortfarande är barn börjar bli stora. Sessan är en duktig elev i skolan och en minst lika bra fotbollsspelare. I hennes värld rör sig enba...

Om två veckor utökas vår lilla familj. Vi har insett att tiden är rätt nu och därför är vi från och med nästa vecka familjehem åt en kille på 15 år. Spännande och mysigt är två ord som väl beskriver det vi känner. Just nu inreds hans rum och i veckan...

Om exakt två månader, den 17 januari är det dags för examen. Avslutningen kommer att hållas i konserthuset i Malmö och det är efterlängtat må jag säga. Tre och ett halvt års studiet på lärarhögskolan är då över och jag kan titulera mig lärare.Efter a...

Jäklar vad tiden går. Om mindre än tre månader är jag färdig lärare. Just nu är jag mitt uppe i slutspurten av C-uppsatsen tillsammans med fina vännen E. Samtidigt läser jag lite extra på kvällarna, dels för att det är spännande men även för att h...

Världens finaste Nelly är och hälsar på ett par dagar. Mamma och pappa är hos oss och färdigställer det som blir sessans rum. Hon kommer för övrigt hem på torsdag efter tre veckor i Europa, varav en vecka i Italien tillsammans med sin bror och pappa...