Tar en kort paus i städandet.

Rensar i lådan med fotografier, dit vi båda liksom bara har lagt ner dem för att ta hand om det seeeen.

Tittar på bilder av mina barn som nyfödda, mitt bröllop, Stefan som liten, Stefans barn som små, bilder på våra x, på oss och allt vad det nu är.

Insåg om än mer att vi hela tiden väntade på varandra. Vi var där vi var i väntan på det sanna och äkta. Kärleken som gör en hel, känslan där man känner sig speciell, där man är viktig och där man inte är något man hackar på både mentalt och fysiskt.

Kanske fick vi ta skiten för att vi klarade det, för att vi var starka nog att till slut gå. Lämna det farliga bakom oss. Det där man förgör sig själv genom att låta sig trampas på.

Vi möttes den där kalla kvällen kanske just för att det var meingen.

Ingen av oss kunde dra i bromsen och vi visste båda att hjärtat hade hittat hem.

Jag är en lyckligk kvinna med Stefan vid min sida. Mannen som varje dag berör mig med sina ord, sin närvaro och sin kropp.

Mannen som flera gånger om dagen berättar att och hur mycket han älskar mig. Mannen som älskar att ha mig nära.

Vår resa har just börjat, samtidigt känns det som vi har kännt varandra ett helt liv. Vi vet båda att mycket ligger framför oss och vi är tacksamma och lyckliga över det som sker just nu.

Det spekuleras en del i om vi väntar barn och om vi ska gifta oss.

På det svarar vi enkelt med ett leende på läpparna:

Man kan aldrig säkert veta. Och vet man förtjänar man att veta. Och vi har båda lärt oss att man aldrig ska säga aldrig. Men om och när låter vi de som står oss nära veta först. Och det gäller både om vi bekräftar och dementerar.

Nu ska jag städa vidare, njuta av skön musik, sen hoppa i duschen och när fina stora sonen kommer hem ikväll tror jag vi tar bilen och åker ut och äter. Det är vi värda i vår lilla fina familj. Och det finns ju ett och annat att skåla för....även om man bara gör det med en ramlösa.

Att älska är att växa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

....och våren är här. Maken blir morfar i oktober och månaden innan det "farfar" för andra gången. Barnen som fortfarande är barn börjar bli stora. Sessan är en duktig elev i skolan och en minst lika bra fotbollsspelare. I hennes värld rör sig enba...

Om två veckor utökas vår lilla familj. Vi har insett att tiden är rätt nu och därför är vi från och med nästa vecka familjehem åt en kille på 15 år. Spännande och mysigt är två ord som väl beskriver det vi känner. Just nu inreds hans rum och i veckan...

Om exakt två månader, den 17 januari är det dags för examen. Avslutningen kommer att hållas i konserthuset i Malmö och det är efterlängtat må jag säga. Tre och ett halvt års studiet på lärarhögskolan är då över och jag kan titulera mig lärare.Efter a...

Jäklar vad tiden går. Om mindre än tre månader är jag färdig lärare. Just nu är jag mitt uppe i slutspurten av C-uppsatsen tillsammans med fina vännen E. Samtidigt läser jag lite extra på kvällarna, dels för att det är spännande men även för att h...

Världens finaste Nelly är och hälsar på ett par dagar. Mamma och pappa är hos oss och färdigställer det som blir sessans rum. Hon kommer för övrigt hem på torsdag efter tre veckor i Europa, varav en vecka i Italien tillsammans med sin bror och pappa...