Hej igen alla glada!

I eftertankens kranka blekhet insåg jag, Stefan, att det faktum att jag kommenterade det tråkiga i att en massa människor ska komma i kläm för att någon är besviken på mig gör att även denna sidan nu används för ovan nämnda aktivitet. Jag ville få fram det olämpliga i att låta oskyldiga sitta emellan! Detta lästes och ett obegripligt svar skrevs av tidigare nämnda konspiratör/ konspiratörer. Kanske begriper ni andra läsare vad som menades med svaret utifrån vad jag skrev igår och då mottager jag gladeligen en förklaring för jag blir inte klok på det.

Sakteliga börjar mitt intresse för blogg vakna men tyvärr tror jag det beror på att jag vill få utlopp för alla känslor som bubblar upp när jag hela tiden, och jag menar verkligen HELA TIDEN, utsätts för påtryckningar och elaka kommentarer. Detta har nu pågått i TVÅ år kära läsare. Jag kan erkänna att jag tyvärr vid flertalet tillfällen fallit för frestelsen att besvara dessa ständiga meddelanden som kommit som en oändlig ström sms, e-mail, anonyma samtal till min kära sambo och nu slutligen via hennes blogg. ALLA dessa meddelanden är sparade skickade till polisen och andra myndigheter. Men eftersom all denna digitala terror utövas anonymt och under tiden som det pågår en skilsmässa vill inte polisen agera. De tar emot anmälan. Registrerar anmälan men gör inget annat.

Det jag inte kan förstå i allt detta är att man väljer att ge sig på Ann-Sofie verbalt och i text när det faktiskt är mig de/ den/ det har något otalt med.

Den första kommentaren jag reagerade på och valde att göra gårdagens inlägg om handlade om ett beslut JAG tagit som förälder till mitt barn. Vad mitt beslut gällande resan till Egypten har med Ann-Sofies givmildhet, i fråga om att ge bort dyra märkesväskor till vänner, att göra begriper inte jag!?

Jag är numera av den åsikten att den här typen av agerande beror på att man inte öppet kan stå för eller har belägg för sina åsikter. Den/ de personerna som är ansvariga för inlägget/inläggen väljer att släppa kommentarer om saker som är tagna ur sitt sammanhang. Jag diskuterar gärna allt dett... MED DEM DET BERÖR!

Återigen vill jag påpeka att de som så illvilligt läser och fäller ovidkommande och dumma kommentarer i detta fallet är en eller flera personer som har mina telefonnummer och min privata mailadress. De vet var jag bor och var jag arbetar. Med andra ord har den/ de personerna alla möjligheter i världen att få tag på mig om det är något i mina handlingar och beslut som stör dem och de vill prata med mig om saken.

Sluta förstöra den här trevliga och vackra bloggen!

Rötägg, luspudlar och gräsligt ömkliga ursäkter till människor vill jag kalla er som agerar på sådant vis!

Vakna ur er rödvinsskimrande, och med medikament förstärkt, dimmiga verklighet!

Låt Ann-Sofie vara ifred!

Ring mig istället eller ännu bättre, möt mig öga mot öga och ta diskussion!

Men se det vågar inte sådana finkelpimplande amöbor!

Nu vägrar jag att förorena den här fabulösa skildringen av Lilla Annas resa i sitt innersta!

Klart slut!

Långa Farbrorn Stefan.

Ps.

Jag ber, snälla någon förklara för mig vad ett "friskt-ande" inlägg är!?

Och snälla förklara vad som menas med det här:

"Jag trodde blogginnehavaren hade lagt korten på bordet och levde "öppet" men jag förstår nu att det dras likheter mellan att vara ärlig och öppen, tänk så fel det kan bli."

Med tanke på att både jag och Ann-sofie figurerar i bloggen med namn så begriper jag verkligen inte vare sig innebörden eller formuleringen!

S

 

Camilla

26 september 2008 00:07

*suck* Skrev en kommentar som försvann... Så jag ska försöka minnas vad jag skrev och hoppas på att ni inte får 2 kommentarer :-)

Jag kan inte förklara kommentaren, för jag förstår den inte själv heller :-)

Jag känner ingen utav er, jag började läsa den här bloggen för ett år sedan när jag gick igenom ett helvete. Den har gjort mig varm. Älskar att läsa om er kärlek och värme gentemot varandra och era barn. Er kärlek får mig att tro på att kärleken finns även om jag inte kommer få uppleva den igen.

Att stå emot mess/mail/samtal/skitsnack är otroligt svårt. Man vill inte sjunka till den låga nivå som personen/personerna som utför det. Men ibland bubblar det över, frustrationen inom en måste ut. Man är bara männsika. Så då sjunker man till samma jävla låga nivå å spyr ur sig något. Tyvärr blir det aldrig som man hoppats, det ger ist näring till de andra att fortsätta. De ser att det de håller på med betyder något. Sen att de absolut inte betyder något på det sättet de tror går inte in i deras redan förstörda sinne.

Jag ska berätta något om mig själv. Jag va med om en våldtäkt där en kille var den drivande. Min hämndtanke efteråt var att jag skulle skada hans flickvän.... Hade jag gjort honom illa så hade han inte brytt sig. Men att göra någon han älskar illa skulle förhoppningsvis skada honom, få hans inre förstört på samma sätt som min själ dog. Det här är 17 år sedan. Jag har aldrig gjort något och kommer heller aldrig göra något. Jag är av den tron att "what goes around, comes around" och straffet kommer en dag.

Utav det lilla vi som inte är inblandade eller känner er kan utläsa så är det precis vad som händer här. Det är inte A de vill åt, det är Långa Farbrorn som straff. Straff för att han mår bra (hu så hemskt.. *S*), för att han hittat någon att älska och att älskas av.

Jag önskar er all lycka i livet, ta hand om varandra. Låt inte kärleken förstöras, låt inte det här bli en kil mellan er. Finns där för varandra. Jag vill fortsätta läsa om er värme gentemot varandra och barnen. Släck inte mitt hopp om att kärlek övervinner allt :-)

Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni orkar stå emot, att ni finner styrka i varandra. Låt inte andra förpesta er tid här på jorden. Livet är alltför kort att lägga på skit som det här. Visst är det enkelt att säga men inte lika enkelt att leva upp till. Man är bara människa, men tänk att en känsla sitter bara i 8 min så sätt er ner tillsammans, prata, kramas, älska och sen kan ni tänka efter om ni ens ska ta av er dyrbara tid till någon som förpestar livet för er.

 

Ann-Sofie

26 september 2008 07:01

Till Stefan, min älskade.
Dina ord är som vanligt som balsam för själen. Jag är en lycklig kvinna som får njuta av dem varje dag. Och speciellt det du viskar i mitt öra är det vackraste jag vet, det är vår lilla hemlighet.
Puss min långa älskling.
Din lilla Anna.

Camilla....VÄLKOMMEN TILLBAKA.
Skönt att höra ifrån dig igen, vet att du varit en trogen lärase sedan starten.
Och framförallt TACK, TACK, TACK för ditt kloka och vackert skrivna inlägg här ovan.
Vi blev båda berörda av vad du skriver.
Kärleken finns...det kan bara ta tid att möta den sanna. Jag och Stefan inser idag att vi väntat på varandra hela våra liv. Vägen hit var krokig men nu i efterhand kan man se förbi det.
Må så gott vännen där ute någonstans.

http://mittinnersta.bloggagratis.se

 

malin

27 september 2008 11:24

hejsan vännerna. jag hoppas ni slipper lägga ner så mycket tid på allt skit och orosmoment som finns. men jag vet att ni är starka tillsammans och klarar er igen om de och vi finns här för er de vet ni, hoppas jag :). många kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

....och våren är här. Maken blir morfar i oktober och månaden innan det "farfar" för andra gången. Barnen som fortfarande är barn börjar bli stora. Sessan är en duktig elev i skolan och en minst lika bra fotbollsspelare. I hennes värld rör sig enba...

Om två veckor utökas vår lilla familj. Vi har insett att tiden är rätt nu och därför är vi från och med nästa vecka familjehem åt en kille på 15 år. Spännande och mysigt är två ord som väl beskriver det vi känner. Just nu inreds hans rum och i veckan...

Om exakt två månader, den 17 januari är det dags för examen. Avslutningen kommer att hållas i konserthuset i Malmö och det är efterlängtat må jag säga. Tre och ett halvt års studiet på lärarhögskolan är då över och jag kan titulera mig lärare.Efter a...

Jäklar vad tiden går. Om mindre än tre månader är jag färdig lärare. Just nu är jag mitt uppe i slutspurten av C-uppsatsen tillsammans med fina vännen E. Samtidigt läser jag lite extra på kvällarna, dels för att det är spännande men även för att h...

Världens finaste Nelly är och hälsar på ett par dagar. Mamma och pappa är hos oss och färdigställer det som blir sessans rum. Hon kommer för övrigt hem på torsdag efter tre veckor i Europa, varav en vecka i Italien tillsammans med sin bror och pappa...